Varför kvinnors matvanor har blivit en jämställdhetsfråga
Jag hoppas att detta kommer bli kvinnornas århundrade. Med
den ökade digitaliseringen kommer det att ställas helt andra krav på
kommunikation och sociala färdigheter än någonsin förr.
Förmågan att bygga nätverk och sociala relationer kommer vara nyckelkompetens för framtidens företag. Positivt är att ovanstående egenskaper är någonting som kvinnor generellt sett är skickliga på.
När kvinnor dessutom har bättre betyg från gymnasiet och det är fler kvinnor som läser vidare på högskola och universitet än män så borde det finnas goda förutsättningar för att jämställdheten på arbetsplatserna skulle öka under de närmaste decennierna.
Men det finns en parameter som kan stjälpa den ambitionen och det är maten. Eller bristen på mat kanske. Kvinnor måste börja äta. Det duger inte att sitta och pilla i några salladsblad om vi ska ut och förändra världen. Det krävs riktig mat och fullvärdiga proteiner för att vi ska uppnå våra mål.
Dessutom behöver vi järn, nästan dubbelt så mycket som männen. Ändå är det män som sätter i sig stora köttbitar, medans vi äter lite broccoli.
Kvinnor kan inte sitta bleka, trötta och hungriga och tänka på choklad när männen på samma möten är mätta, belåtna och fullt fokuserade på sina ämnet för dagen.
Mat har blivit en jämställdhetsfråga. För hur ska kvinnor kunna konkurrera på lika villkor om förutsättningarna inte är lika? Hur ska vi kunna konkurrera om toppjobben när våra kroppar svälter?
När den gängse normen för kvinnor är att de ska vara smala till vilket pris som helst och att det är okvinnligt att äta riktig mat så borgar det för bantningshets, viktångest och näringsbrister.
Näringsbrister i sin tur leder till trötthet, stress, sömnbrist, sötsug, huvudvärk, ångest och depression. Inte precis de bästa förutsättningarna för att skapa sig ett bra liv. Oavsett om det gäller privat eller arbetsmässigt.
Under mina år som VD och företagsledare och de senaste åren även som föreläsare och funktionsmedicinsk terapeut har jag träffat många kvinnor i alla åldrar (studenter, nyblivna mammor, kvinnor mitt i karriären och pensionärer).
Gemensamt för nästan alla dessa kvinnor är att de är oerhört ambitiösa och målinriktade samt att bantat sig igenom stora delar av sina liv. Många har provat viktväktarna, ITRIM, flygvärdinnedieten och en mängd andra dieter som jag inte ens minns namnet på.
Mat, vikt, motion är de tankar som snurrar i deras huvuden likt en repig LP-skiva. Intressant är att det finns studier som visar att bantning och svält föder matbesatthet oavsett kön. Det krävs alltså inga äggstockar för att bli fast i mat-vikt-motion träsket utan det handlar om att kroppar som inte får sitt näring- och energibehov tillgodosett blir mat och viktbesatta, oavsett kön. Skönt att kunna klargöra detta så här på internationella kvinnodagen.
Jag är övertygad om att vi kvinnor skulle kunna topprestera utan att bli utslitna om vi säkerställde att våra kroppar fick alla näringsämnen som den behöver för att bygga en stark och frisk kropp (och hjärna).
Men för att klara det så måste vi börja äta riktigt mat. Sådan mat som våra kroppar behöver, inte vad våra hjärnor vill ha.
Om du känner dig trött, stressad och utarbetad så är inte lösningen att börja äta mindre mat och följa någon svältdiet. Lösningen är att börja äta mer.
Våra kroppar är uppbyggda av fett, protein och mineraler och vatten och följaktligen är det det som vi ska se till att få i oss.
Vi ska äta mer av fullvärdiga proteiner (animaliskt eller plantbaserat), naturligt fett som finns i till exempelvis smör, avocado, nötter och kokosolja och massor av näringsrika grönsaker.
När vi sedan går ut i arbetslivet - mätta, nöjda och starka kommer vi kunna konkurrera på samma villkor som männen.
All förändring börjar när någon säger nej och nu är det vår tur att säga nej.
Nej till bantningshets, svältdieter och lightprodukter. Nej till träningsångest, morgonångest och hetsätning. Nej till perfektionism.
För varje nej vi vågar uttala desto större kommer vår förändring bli. Vi har låtit andra människor bestämma vad vi ska äta och hur vi ska se ut alldeles för länge.
Nu är det dags att vi börjar bestämma det själva! Vi ska hädanefter avge två löften till oss själva.
Det ena är att aldrig mer gå hungrig och det andra är faktiskt att ha bra skor (för det är inte livskvalité att ha ont i fötterna heller).
Ha en underbar dag!
Kram E
Förmågan att bygga nätverk och sociala relationer kommer vara nyckelkompetens för framtidens företag. Positivt är att ovanstående egenskaper är någonting som kvinnor generellt sett är skickliga på.
När kvinnor dessutom har bättre betyg från gymnasiet och det är fler kvinnor som läser vidare på högskola och universitet än män så borde det finnas goda förutsättningar för att jämställdheten på arbetsplatserna skulle öka under de närmaste decennierna.
Men det finns en parameter som kan stjälpa den ambitionen och det är maten. Eller bristen på mat kanske. Kvinnor måste börja äta. Det duger inte att sitta och pilla i några salladsblad om vi ska ut och förändra världen. Det krävs riktig mat och fullvärdiga proteiner för att vi ska uppnå våra mål.
Dessutom behöver vi järn, nästan dubbelt så mycket som männen. Ändå är det män som sätter i sig stora köttbitar, medans vi äter lite broccoli.
Kvinnor kan inte sitta bleka, trötta och hungriga och tänka på choklad när männen på samma möten är mätta, belåtna och fullt fokuserade på sina ämnet för dagen.
Mat har blivit en jämställdhetsfråga. För hur ska kvinnor kunna konkurrera på lika villkor om förutsättningarna inte är lika? Hur ska vi kunna konkurrera om toppjobben när våra kroppar svälter?
När den gängse normen för kvinnor är att de ska vara smala till vilket pris som helst och att det är okvinnligt att äta riktig mat så borgar det för bantningshets, viktångest och näringsbrister.
Näringsbrister i sin tur leder till trötthet, stress, sömnbrist, sötsug, huvudvärk, ångest och depression. Inte precis de bästa förutsättningarna för att skapa sig ett bra liv. Oavsett om det gäller privat eller arbetsmässigt.
Under mina år som VD och företagsledare och de senaste åren även som föreläsare och funktionsmedicinsk terapeut har jag träffat många kvinnor i alla åldrar (studenter, nyblivna mammor, kvinnor mitt i karriären och pensionärer).
Gemensamt för nästan alla dessa kvinnor är att de är oerhört ambitiösa och målinriktade samt att bantat sig igenom stora delar av sina liv. Många har provat viktväktarna, ITRIM, flygvärdinnedieten och en mängd andra dieter som jag inte ens minns namnet på.
Mat, vikt, motion är de tankar som snurrar i deras huvuden likt en repig LP-skiva. Intressant är att det finns studier som visar att bantning och svält föder matbesatthet oavsett kön. Det krävs alltså inga äggstockar för att bli fast i mat-vikt-motion träsket utan det handlar om att kroppar som inte får sitt näring- och energibehov tillgodosett blir mat och viktbesatta, oavsett kön. Skönt att kunna klargöra detta så här på internationella kvinnodagen.
Jag är övertygad om att vi kvinnor skulle kunna topprestera utan att bli utslitna om vi säkerställde att våra kroppar fick alla näringsämnen som den behöver för att bygga en stark och frisk kropp (och hjärna).
Men för att klara det så måste vi börja äta riktigt mat. Sådan mat som våra kroppar behöver, inte vad våra hjärnor vill ha.
Om du känner dig trött, stressad och utarbetad så är inte lösningen att börja äta mindre mat och följa någon svältdiet. Lösningen är att börja äta mer.
Våra kroppar är uppbyggda av fett, protein och mineraler och vatten och följaktligen är det det som vi ska se till att få i oss.
Vi ska äta mer av fullvärdiga proteiner (animaliskt eller plantbaserat), naturligt fett som finns i till exempelvis smör, avocado, nötter och kokosolja och massor av näringsrika grönsaker.
När vi sedan går ut i arbetslivet - mätta, nöjda och starka kommer vi kunna konkurrera på samma villkor som männen.
All förändring börjar när någon säger nej och nu är det vår tur att säga nej.
Nej till bantningshets, svältdieter och lightprodukter. Nej till träningsångest, morgonångest och hetsätning. Nej till perfektionism.
För varje nej vi vågar uttala desto större kommer vår förändring bli. Vi har låtit andra människor bestämma vad vi ska äta och hur vi ska se ut alldeles för länge.
Nu är det dags att vi börjar bestämma det själva! Vi ska hädanefter avge två löften till oss själva.
Det ena är att aldrig mer gå hungrig och det andra är faktiskt att ha bra skor (för det är inte livskvalité att ha ont i fötterna heller).
Ha en underbar dag!
Kram E